Pubmed Central
Pubmed Central, i formella sammanhang PubMed Central, är en fritt tillgänglig databas för vetenskapliga publikationer inom biomedicin och biologi. Databasen är en vidareutveckling av sökmotorn Entrez för Pubmed. Pubmed Central utvecklades av United States National Library of Medicine (NLM) som ett arkiv för biomedicinska tidskriftsartiklar. Alla artiklar i PubMed Central är gratis, men vissa förlag fördröjer frisläppandet i databasen sedan den publicerats i pappersform.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Målet med E-biomed var att erbjuda fri tillgång till all biomedicinsk forskning. Artiklar som skickades in till E-biomed kunde följa en av två vägar: antingen publiceras omedelbart som ett förtryck (preprint) eller genomgå en traditionell sakkunniggranskning. Granskningsprocessen var tänkt att likna den hos samtida så kallade ”overlay-tidskrifter”, där en extern redaktionskommitté behöll kontrollen över processen att granska, sammanställa och förteckna artiklar som annars var fritt tillgängliga på den centrala E-biomed-servern. Varmus ville ta tillvara de nya möjligheter som digital spridning av forskningsresultat innebar; han föreställde sig ett kontinuerligt samtal kring publicerade verk, versionshanterade dokument och berikade format i flera skikt som tillät olika detaljnivåer.[1]
Förslaget att skapa ett centralt register över biomedicinsk forskning innebar ett radikalt brott mot rådande publiceringsnormer. Före internets tid fungerade publiceringsregister i stort sett som ISBN-systemet: de tilldelades av registreringsorgan till sekundära utgivare. Tanken att vem som helst kunde äga sitt eget adressutrymme via ett domännamn och skapa ett eget indexeringssystem var helt ny.[2] Stora kommersiella bokförlag hade redan 1993 börjat experimentera med ett gemensamt indexeringssystem för vetenskapliga artiklar, och förslaget om E-biomed fick dem att agera. Vid STM-konferensen i Frankfurt i oktober 1999 nådde flera förlag, med Springer-Verlag i spetsen, en snabbt framförhandlad överenskommelse om att lansera en konkurrerande prototyp.[3]
Mottagande
[redigera | redigera wikitext]Reaktionerna på PubMed Central inom kretsen för vetenskaplig publicering sträcker sig från genuin entusiasm hos vissa [4] till försiktig oro hos andra.[5]
Även om PMC är en välkommen samarbetspartner för förlag som arbetar med öppen tillgång (open access), då tjänsten bidrar till att öka synligheten och spridningen av biomedicinsk kunskap, väcker samma faktorer oro hos andra. Oron rör bland annat att trafik leds bort från den officiella, publicerade versionen, de ekonomiska konsekvenserna av minskat läsarantal samt effekterna för sammanhållningen inom vetenskapliga samfund.[6][7] En analys från 2013 visade tydliga belägg för att publika arkiv med publicerade artiklar bidrog till att ”leda bort ett betydande antal läsare från tidskrifternas webbplatser” och att ”effekten av PMC ökar över tid”.[7]
Antelmans studie om publicering med öppen tillgång visade att artiklar med öppen tillgång fick större genomslag inom forskningen inom områdena filosofi, statsvetenskap, elektroteknik och matematik.[8] En randomiserad studie visade en ökning av antalet nedladdningar för artiklar med öppen tillgång, men ingen fördel vad gäller citat jämfört med artiklar bakom betalvägg ett år efter publicering.[9]
NIH:s policy och arbete med arkiv för öppen tillgång inspirerade till ett ordförandedirektiv 2013, vilket i sin tur satte igång liknande initiativ hos andra federala myndigheter.
I mars 2020 påskyndade PubMed Central sina rutiner för insamling av fulltextversioner av publikationer om coronaviruset. NLM vidtog denna åtgärd på begäran av Vita husets kontor för vetenskap och teknik (Office of Science and Technology Policy) samt internationella forskare, i syfte att förbättra tillgången för forskare, vårdpersonal, innovatörer inom datautvinning, AI-forskare inom hälso- och sjukvård samt allmänheten.[10]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Varmus, Harold (19 april 1999). ”E-Biomed: A Proposal for Electronic Publications in the Biomedical Sciences (Draft and Addendum)” (på engelska). NIH Preprint 04. 101584926X356. Arkiverad från originalet den 30 januari 2024. https://web.archive.org/web/20240130212510/https://digirepo.nlm.nih.gov/ext/document/101584926X356/PDF/101584926X356.pdf. Läst 11 augusti 2026.
- ↑ Saunders, Jonny (1 september 2022). ”Decentralized Infrastructure for (Neuro)science”. sid. 26. https://arxiv.org/abs/2209.07493.
- ↑ CrossRef (2009) (på engelska). The Formation of CrossRef: A Short History. sid. 8. Arkiverad 30 oktober 2023. https://www.crossref.org/pdfs/CrossRef10Years.pdf. Läst 11 augusti 2026
- ↑ ”PLOS Applauds Congress for Action on Open Access” (på engelska). Arkiverad från originalet den 7 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160507051709/https://www.plos.org/plos-applauds-congress-for-action-on-open-access/. Läst 12 augusti 2026.
- ↑ ”ACS Submission to the Office of Science and Technology Policy Request for Information on Public Access to Peer-Reviewed Scholarly Publications Resulting from Federally Funded Research” (på engelska). Office of Science and Technology Policy. Arkiverad från originalet den 13 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170213172818/https://obamawhitehouse.archives.gov/sites/default/files/microsites/ostp/scholarly-pubs-%28%23277%29%20acs.pdf. Läst 12 augusti 2026.
- ↑ Davis PM (oktober 2012). ”The effect of public deposit of scientific articles on readership” (på engelska). The Physiologist 55: sid. 161, 163–5. PMID 23155924. Läst 12 augusti 2026.
- 1 2 ”Public accessibility of biomedical articles from PubMed Central reduces journal readership--retrospective cohort analysis”. FASEB Journal 27: sid. 2536–41. juli 2013. doi:. PMID 23554455. Läst 12 augusti 2026.
- ↑ Antelman, Kristin (2004). ”Do Open-Access Articles Have a Greater Research Impact?”. College & Research Libraries 65: sid. 372–382. doi:., summarized by Stemper, Jim; Williams, Karen (2006) (på engelska). Scholarly communication: Turning crisis into opportunity. sid. 692–696. doi:. Läst 12 augusti 2026.
- ↑ Davis PM, Lewenstein BV, Simon DH, Booth JG, Connolly MJ (juli 2008). ”Open access publishing, article downloads, and citations: randomised controlled trial” (på engelska). BMJ 337: sid. a568. doi:. PMID 18669565. Läst 12 augusti 2026.
- ↑ ”The National Library of Medicine expands access to coronavirus literature through PubMed Central” (på engelska). National Institutes of Health (NIH). 25 mars 2020. Arkiverad från originalet den 21 december 2020. https://web.archive.org/web/20201221180308/https://www.nih.gov/news-events/news-releases/national-library-medicine-expands-access-coronavirus-literature-through-pubmed-central. Läst 12 augusti 2026. ”To support this initiative, NLM is adapting its standard procedures for depositing articles into PMC to provide greater flexibility that will ensure coronavirus research is readily available.”
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|