Johan Raattamaa


Johan Johansson Raattamaa (på finska: Juhani Raattamaa), född 14 september 1811 i Kuttainen, död 7 mars 1899 i Saivomuotka, var en svensk lekmannapredikant inom læstadianismen.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Raattamaa föddes som son till nämndemannen Johan Persson Raattamaa (1777–1854) och hans hustru Anna Johansdotter Kunnari (1781–1866). Johan Raattamaa utsågs på 1840-talet tillsammans med brodern Per Johansson Raattamaa, Per Andersson Nutti och Mats Siikavuopio till predikant och kateket av Lars Levi Læstadius. År 1848 började han sin predikogärning i Övre Soppero, där han först hotades till livet av handlanden Johan Johansson Ylitalo, men snart gjorde han så stort intryck på Sopperoborna, att nästan alla vanns för læstadianismen. Efter Læstadius' död 1861 blev Raattamaa ny andlig ledare för rörelsen, en position han behöll fram till sin död, även om han under de sista åren alltmer fick dela den med de nya, västlæstadianska predikanterna.
År 1832 ingick Raattamaa äktenskap med Eva Larsdotter Alatalo och bosatte sig i Saivomuotka. Efter första hustruns död gifte han 1885 om sig med Karolina Larsdotter.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 2000 - Brev och skrivelser, postumy utgiven av Biblioteca Laestadiana
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Erik Kuoksu: Birkarlen Per Jönsson (Karinen) i Armassaari och hans ättlingar 1539-1930, Angered 2008
- Pekka Raittila: Lestadiolaisuuden matrikkeli ja bibliografia:Biographia et bibliographia laestadiana', Helsingfors 1967