Salta pa kontenido

Siria

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
Syrian Arab Republic
al-Jumhūrīyah al-ʻArabīyah as-Sūrīyah
Himno: Humat ad-Diyar
Mapa
Atministrashon
Kapital Damasco
Stat mas grandi  Damasco
Idioma ofisial  árabe
Establesimento di soberania
24 di òktober 1945  independensia
Hefe di estado i gobièrnu
Geografia
Área 185.180 km² (1,1% awa)
Koordinato  35°13′0.01″N 38°34′59.99″E / 35.2166694°N 38.5833306°E / 35.2166694; 38.5833306
Poblashon
Populashon
 (2024)
23.865.423
118,3 habitante/km²
HDI 0,577 (2021)
Otro infromashon
Unidat monetario  pound sirio (SYP)
Zona di tempu UTC+2
Wèp .sy
Kódigo  SYR
Tel  963
Mapa detaya di Siria
Map
Imágennan riba Wikimedia Commons Wikimedia Commons
[Editá Wikidata] · [Manual]

Siria, ofisialmente Repúblika Árabe Sirio (na árabe: سورية sūriyyaħ of سوريا sūriyā) ta un pais na Asia. E tin frontera ku Laman Mediteráneo na wèst, Turkia na nort, Irak na ost i sùitost, Hordania na sùit i Líbano i Israel na sùitwèst. Parti di Siria, e plano di Golan, a wòrdu aneksá pa Israel. Siria tin un área di 185.180 kilometer kuadrá i un poblashon di 17.064.854 hende (2014). E kapital ta Damasco. Otro siudatnan grandi ta Aleppo, Homs, Hama i Latakia.

E estado sirio moderno a wòrdu establesé despues di Guera Mundial I komo un mandato franses. El a haña independensia na aprel 1946. E periodo despues di independensia tabata tumultuoso i un kantidat grandi di golpi militar i intento di golpi di estado a tuma lugá entre 1949 i 1971. Entre 1958 i 1961, Siria a forma un union ku Egipto, ku a keda terminá pa un golpi militar.

Entre 2000 i 2024, Bashar al-Assad tabata e presidente di Siria, despues di fayesementu di su tata Hafiz al-Assad na 2000. Un lantamentu pasífiko kontra e gobièrnu di Siria a kuminsá den primavera di 2011, ku eventualmente a resultá den un guera sivil ku mas ku 586.000 morto[1] i 5.6 mion hende ku a hui for di e pais.[2][3] Siria ta un miembro di e Liga Árabe, pero a wòrdu suspendé di 16 di novèmber 2011 pa 7 di mei 2023 debí na e guera sivil.[4][5]

Dia 7 di desèmber 2024, presidente Bashar al-Assad a hui pa eksterior, despues ku rebèldenan a tuma kontrol di vários siudat, inkluyendo e kapital Damasco.[6]

Subdivishonnan

[editá | editá fuente]

E distritonan di Siria ta inklui:

Distritonan di Syria
  1. Damasco
  2. Rif Dimashq
  3. Quneitra
  4. Dara
  5. As Suwayda
  6. Homs
  7. Tartous
  8. Lataquia
  9. Hama
  10. Idlib
  11. Alepo
  12. Raqqa
  13. Dayr az Zawr
  14. Al Hasakah
[editá | editá fuente]
Fuente, nota i/òf referensia
  1. Syrian Revolution NINE years on: 586,100 persons killed and millions of Syrians displaced and injured. SOHR]] (15-03-2020). Archivá dia 18 mart 2020.
  2. Situation Syria Regional Refugee Response. UNHCR (26-03-2020). Archivá dia 5 aprel 2020. Konsultá dia 05-04-2020.
  3. Syrië: Herkomstland van Vluchtelingen. VluchtelingenWerk Nederland. Archivá dia 14 ougùstùs 2020.
  4. NOS, Arabische Liga schorst Syrië en kondigt sancties aan (12 novèmber 2011). Archivá dia 2 mart 2021.
  5. Arabische Liga herstelt lidmaatschap Syrië na twaalf jaar schorsing. nos.nl (7 mei 2023).
  6. Rebellen nemen macht over in Syrië, 'president Assad gevlucht'. NOS (8 desèmber 2024). Konsultá dia 8 desèmber 2024.
Siria
Morty Proxy This is a proxified and sanitized view of the page, visit original site.