Məzmuna keç

Pietizm

Vikipediya, azad ensiklopediya

Pietizm (lat. pietas — "dindarlıq", "itaət") — erkən modern dövrdə Avropada kilsəyə və rəsmi dini hakimiyyətə fərqli yanaşmalarla formalaşmış dini cərəyan. Bu cərəyan dövlət kilsələrindən tamamilə ayrılmasa da, fərdi dindarlığı ön plana çıxarmışdır. "Pietizm" sözü əvvəllər aşağılayıcı bir termin kimi istifadə edilsə də, sonradan cərəyan tərəfdarları tərəfindən müsbət mənada qəbul edilmişdir.

Pietistlərin əsas məqsədi dindarlıq, əxlaqi intizam və fərdi dini təcrübələr vasitəsilə dövlət kilsəsi daxilində mənalı bir dini vəhdət yaratmaq idi. Pietizm İngiltərədəki Puritanlıq cərəyanına oxşayır; hər iki cərəyan fərdi mənəvi çevrilməni, könüllü dua tədbirlərini və ciddi əxlaq qaydalarını vurğulayır. Pietistlər üçün vacib olan dini təcrübə və onun həyatdakı dəyişdirici gücü idi. Onlar xristian inancının intellektual və mürəkkəb teoloji ifadələrinə şübhə ilə yanaşır, daha çox səmimi inancı üstün tuturdular.[1]

Lüteran pietizmi

[redaktə | vikimətni redaktə et]

Lüteran Pietizmi XVII əsrin sonlarında meydana gəlmişdir. Bu cərəyanın inkişafında iki mühüm şəxsiyyət xüsusi rol oynamışdır:

Filipp Şpener (1635–1705)

[redaktə | vikimətni redaktə et]

Alman keşiş və ilahiyyatçısı Filipp Şpener 1670-ci illərdə Frankfurtda "dindarlıq məktəbləri" (lat. collegia pietatis) adlandırdığı İncil öyrənmə qruplarını təsis etmişdir. 1675-ci ildə o, özünün məşhur Pia Desideria əsərini nəşr etdirmişdir. Şpener keşişlərdən mürəkkəb doktrinalar yerinə Allahın sözünü vurğulamağı və mənəvi yenilənmə keçirdiklərinə dair sübut göstərməyi tələb edirdi. O, Lüteran doktrinasına birbaşa hücum etməsə də, Vittenberq Universitetinin ortodoks ilahiyyatçıları tərəfindən "kalvinist" olmaqda ittiham edilmişdir.

Avqust Franke (1663–1727)

[redaktə | vikimətni redaktə et]

Şpenerə sonradan qoşulan Avqust Franke ilə bərabər onlar Almaniyanın ən böyük İlahiyyat fakültəsini — Halle Universitetini yaratmışdırlar.

Missiya fəaliyyəti və siyasi təsiri

[redaktə | vikimətni redaktə et]

Pietistlər missiya fəaliyyəti ilə məşğul olan ilk Protestant qruplardan biri olmuşdurlar.

Siyasi baxımdan bəzi pietistlər passiv olsalar da, Brandenburq-Prussiya əyalətindəkilər bürokratik mütləqiyyət rejiminin formalaşmasında mühüm rol oynamışdırlar.[2]

  1. Pinkard, Terry (2012). G.W.F Hegel. İstanbul: Türkiye İş Bankası Kültür Yayınları, s. 42.
  2. Merry E. Wiesner-Hanks. Erken Modern Dönemde Avrupa, s. 592-593.
  • See: "Six Principles of Pietism", based on Philip Jacob Spener's six proposals http://www.miamifirstbrethren.org/about-us
  •  Herbermann, Charles, redaktorPietism  // Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company. 1913.
  • Wikisource Kisholm, Hyu, redaktorPietism // Britannika Ensiklopediyası. 21 (XI). Cambridge University Press. 1911. 593–594.

Əlavə ədəbiyyat siyahısı

[redaktə | vikimətni redaktə et]
  • Brown, Dale: Understanding Pietism, rev. ed. Nappanee, IN: Evangel Publishing House, 1996.
  • Brunner, Daniel L. Halle Pietists in England: Anthony William Boehm and the Society for Promoting Christian Knowledge. Arbeiten zur Geschichte des Pietismus 29. Göttingen, Germany: Vandenhoeck and Ruprecht, 1993.
  • Gehrz, Christopher and Mark Pattie III. The Pietist Option: Hope for the Renewal of Christianity. Downers Grove, Illinois: InterVarsity Press, 2017.
  • Olson, Roger E., Christian T. Collins Winn. Reclaiming Pietism: Retrieving an Evangelical Tradition (Eerdmans Publishing Company, 2015). xiii + 190 pp. online review
  • Shantz, Douglas H. An Introduction to German Pietism: Protestant Renewal at the Dawn of Modern Europe. Baltimore: Johns Hopkins University Press, 2013.
  • Stoeffler, F. Ernest. The Rise of Evangelical Pietism. Studies in the History of Religion 9. Leiden: E.J. Brill, 1965.
  • Stoeffler, F. Ernest. German Pietism During the Eighteenth Century. Studies in the History of Religion 24. Leiden: E.J. Brill, 1973.
  • Stoeffler, F. Ernest. ed.: Continental Pietism and Early American Christianity. Grand Rapids, MI: Eerdmans, 1976.
  • Winn, Christian T. et al. eds. The Pietist Impulse in Christianity. Pickwick, 2012.
  • Yoder, Peter James. Pietism and the Sacraments: The Life and Theology of August Hermann Francke. University Park: PSU Press, 2021.

Qədim əsərlər

[redaktə | vikimətni redaktə et]
  • Joachim Feller, Sonnet. In: Luctuosa desideria Quibus […] Martinum Bornium prosequebantur Quidam Patroni, Praeceptores atque Amici. Lipsiae [1689], pp. [2]–[3]. (Facsimile in: Reinhard Breymayer (Ed.): Luctuosa desideria. Tübingen 2008, pp. 24–25.) Here for the first time the newly detected source. – Less exactly cf. Martin Brecht: Geschichte des Pietismus, vol. I, p. 4.
  • Johann Georg Walch, Historische und theologische Einleitung in die Religionsstreitigkeiten der evangelisch-lutherischen Kirche (1730);
  • Friedrich August Tholuck, Geschichte des Pietismus und des ersten Stadiums der Aufklärung (1865);
  • Heinrich Schmid (theologian), Die Geschichte des Pietismus (1863);
  • Max Goebel, Geschichte des christlichen Lebens in der Rheinisch-Westfälischen Kirche (3 vols., 1849–1860).

The subject is dealt with at length in

  • Isaak August Dorner's and W Gass's Histories of Protestant theology.

Other works are:

  • Heinrich Heppe, Geschichte des Pietismus und der Mystik in der reformierten Kirche (1879), which is sympathetic;
  • Albrecht Ritschl, Geschichte des Pietismus (5 vols., 1880–1886), which is hostile; and
  • Eugen Sachsse, Ursprung und Wesen des Pietismus (1884).

See also

  • Friedrich Wilhelm Franz Nippold's article in Theol. Stud. und Kritiken (1882), pp. 347?392;
  • Hans von Schubert, Outlines of Church History, ch. xv. (Eng. trans., 1907); and
  • Carl Mirbt's article, "Pietismus," in Herzog-Hauck's Realencyklopädie für prot. Theologie u. Kirche, end of vol. xv.

The most extensive and current edition on Pietism is the four-volume edition in German, covering the entire movement in Europe and North America

  • Geschichte des Pietismus (GdP)
    Im Auftrag der Historischen Kommission zur Erforschung des Pietismus herausgegeben von Martin Brecht, Klaus Deppermann, Ulrich Gäbler und Hartmut Lehmann
    (English: On behalf of the Historical Commission for the Study of pietism edited by Martin Brecht, Klaus Deppermann, Ulrich Gaebler and Hartmut Lehmann)
    • Band 1: Der Pietismus vom siebzehnten bis zum frühen achtzehnten Jahrhundert. In Zusammenarbeit mit Johannes van den Berg, Klaus Deppermann, Johannes Friedrich Gerhard Goeters und Hans Schneider hg. von Martin Brecht. Goettingen 1993. / 584 p.
    • Band 2: Der Pietismus im achtzehnten Jahrhundert. In Zusammenarbeit mit Friedhelm Ackva, Johannes van den Berg, Rudolf Dellsperger, Johann Friedrich Gerhard Goeters, Manfred Jakubowski-Tiessen, Pentii Laasonen, Dietrich Meyer, Ingun Montgomery, Christian Peters, A. Gregg Roeber, Hans Schneider, Patrick Streiff und Horst Weigelt hg. von Martin Brecht und Klaus Deppermann. Goettingen 1995. / 826 p.
    • Band 3: Der Pietismus im neunzehnten und zwanzigsten Jahrhundert. In Zusammenarbeit mit Gustav Adolf Benrath, Eberhard Busch, Pavel Filipi, Arnd Götzelmann, Pentii Laasonen, Hartmut Lehmann, Mark A. Noll, Jörg Ohlemacher, Karl Rennstich und Horst Weigelt unter Mitwirkung von Martin Sallmann hg. von Ulrich Gäbler. Goettingen 2000. / 607 p.
    • Band 4: Glaubenswelt und Lebenswelten des Pietismus. In Zusammenarbeit mit Ruth Albrecht, Martin Brecht, Christian Bunners, Ulrich Gäbler, Andreas Gestrich, Horst Gundlach, Jan Harasimovicz, Manfred Jakubowski-Tiessen, Peter Kriedtke, Martin Kruse, Werner Koch, Markus Matthias, Thomas Müller Bahlke, Gerhard Schäfer (†), Hans-Jürgen Schrader, Walter Sparn, Udo Sträter, Rudolf von Thadden, Richard Trellner, Johannes Wallmann und Hermann Wellenreuther hg. von Hartmut Lehmann. Goettingen 2004. / 709 p.

Xarici keçidlər

[redaktə | vikimətni redaktə et]
Pietizm
Morty Proxy This is a proxified and sanitized view of the page, visit original site.